Den speciella villan i Kungsbacka var på många sätt Ålunds premiärprojekt. Det var hans första uppdrag efter att ha startat eget – och ett projekt där han fick stor frihet att göra som han ville. Tomten var utmanande, men arkitekten hade knappast kunnat önska sig mer.

– Det fanns mycket berg, många träd och stora höjdskillnader. Därför var det enda alternativet att rita ett hus som verkligen var specialanpassat för tomten, säger Ålund.

De bestämde sig för att placera huset i ena hörnet av tomten. Platsen, vid den alla högsta punkten, gav dem både utsikt och möjlighet att bygga huset i en särpräglad vinkel.

– Den speciella designen bidrog till att både rummen och vyerna blev extra vackra. För mig handlade det om att utnyttja höjdskillnaderna på tomten och låta det återspeglas även invändigt i huset.

Dessutom låg det mycket tankeversamhet bakom Ålunds val av material. En naturtomt kräver naturliga och miljövänliga material.

– Jag försöker arbeta med material som förekommer naturligt på nära håll. Jag gillar inte idén att köpa exotisk marmor från Brasilien eller afrikansk granit och frakta material över halva jordklotet. Särskilt inte när det finns så mycket vacker norsk och svensk sten, säger han.

Arkitekten själv har alltid älskat skiffer, och han har fina minnen av att skutta fram över stenplattorna i trädgården utanför barndomshemmet. Kanske började allt just där. Just känslan av skiffer mot huden var nämligen viktig när han designade badrummet i Villa Lesslie.

– Det är något med det taktila i att känna ett naturligt material mot händer och fötter. Särskilt känslan av att trampa på ett grövre stenmaterial är något helt unikt.

Dessutom är ju utseendet helt magiskt. Ålunds rekommendation är att välja en ljusare skiffer vid användning i badrum.

– Det är en otroligt vacker sten, med diskret och samtidigt tydligt liv i de små färgskiftningarna. Personligen älskar jag när natursten blir blöt. Effekten blir extra tydlig med ljus skiffer, där man tydligt ser fotavtrycken på golvet och spelet i vattnet på väggarna. Det ger en helt annan upplevelse än kakel.

Ett annat tips från arkitekten är att inte låta det gå inflation i skiffern. Mer är inte nödvändigtvis bättre. I Villa Lesslie löste han det genom att skapa ett slags hierarki av materialexklusivitet.

– Kontraster är alltid bra, så i ett av badrummen har vi kombinerat skiffer och vanligt kakel. Tanken är att det som är närmast kroppen, i duschen och på golvet, är förbehållet det mest exklusiva materialet. Då upplevs skiffern dessutom vackrare.

Han jämför det med att om man har ett grovt furugolv kan man med fördel ha dörrhandtag och andra detaljer i ett finare träslag.

– Det handlar bara om att göra medvetna val. Ett material som skiffer förtjänar att du inte tröttnar på det.

Och vad tycker husägarna själva? Sara Lesslie, liksom arkitekt Ålund, ville att inredningen skulle spegla platsen.

– Vi bor på västkusten i Sverige. Här möts karga klippor, mjuk sandstrand och vindpinade tallar. När vi skulle välja inredning till badrummen bestod paletten av naturfärger. Att vi ville ha natursten var vi säkra på och vi ville gärna efterlikna bohusgraniten nere vid vattnet. Vi landade i Oppdalsskiffer.

– Oppdalsskiffern har vackra, naturliga färgskiftningar där varje platta vittnar om miljontals år av transformation. När jag kommer ut ur duschen med blöta fötter bildas naturliga fotspår i stenen – precis som på klipporna efter ett dopp i havet, säger Lesslie.

Hon tillägger också att de naturliga färgerna i skifferplattorna skapar helt olika spel beroende på vilket ljus som faller på dem.

– I vissa ljusförhållanden upplevs vår dusch som en mörk grotta. I andra glittrar den som diamanter.