I en sluttning ner mot Hardangerfjorden vilar nämligen en modern villa – klädd i glittrande Offerdalsskiffer. Här förenas traditioner och modernitet på flera sätt.
– Skiffer har använts som byggmaterial i århundraden. För oss som kommer härifrån är skiffer en del av vår identitet. På andra sidan fjorden finns ett brott där det har varit drift sedan medeltiden! Att hålla fast vid sådana traditioner är viktigt för mig, säger Holstad.
Samtidigt var han mån om att förena gamla material med moderna tekniker. Strax nedanför hans hus står en sjöbod med ett skiffertak bestående av stora, traditionella kvadratiska plattor. Han hade kunnat kopiera uttrycket, men ville hellre att det bara skulle rimma.
– Det är en ny tid nu. Jag ville visa att det gick att använda det här anrika materialet på ett nytt sätt. Skiffer är faktiskt inte förbehållet tak, och faktum är att det kan ge ett stramt, modernt uttryck om man bara gör rätt, berättar Holstad.
Tillsammans med en arkitekt lät han göra en skiss till fasaden. Linjerna är raka, det finns ingen överlappning – och till synes inte heller något mönster. Den flata intäckningen gav dessutom utrymme för en fiffig monteringsteknik.
– Jag har helt enkelt limmat fast plattorna. Det kräver förvisso lite tålamod och noggrannhet, men rätt utfört får man otroligt bra vidhäftning. Vissa kanske oroar sig för att det inte ska hålla, men under åren har inte en enda platta ens varit i närheten av att ramla av. Jag kan inte rubba dem, även om jag använder hela min kroppsvikt, berättar Holstad.
Även om Holstad själv inte är hantverkare har han limmat fast alla plattorna på husets fasad på egen hand. Det tror han inte att han är ensam om att klara av.
– Det kanske inte är något för alla, men är man relativt händig, bra på att planera och tar god tid på sig så är det ändå överkomligt. Mitt tips om du ska göra mycket själv är att antliga en totalentreprenör. Då har du endast en kontaktperson, och det blir lättare att få till ett bra samarbete mellan dig, byggledaren och arkitekten.
Resultatet talar för sig självt. Under dagen glittrar skiffern ikapp med vattnet i Hardangerfjorden. Från soluppgång till solnedgång bjuder fasaden på olika symfonier av färgspel.
– Det är en av anledningarna till att jag valde Offerdalsskiffer. Den har en vacker lyster och det finns en stor variation i strukturen. Den finns både med grov och fin yta, men även som ljus eller mörk. Dessutom är det den som påminner mest om den lokala skiffern här i Hardanger, berättar Holstad. Se vårt utvalg av fasadeskifer.
Men det var mer än både traditioner och utseende som gjorde att Holstad valde att klä sitt hem i skiffer.
– Vestlandet är ju känt för sitt ganska ogynnsamma väder. Det kan vara rått och kallt, och på den här sidan av fjorden nås vi både av östanvind och havsstänk. Skiffern tål allt det där och jag behöver inte ens tänka på underhåll. Under dessa fem år har jag kanske ägnat en timme åt att spola av väggen, men det är faktiskt allt.
För Holstad är det en härlig känsla att se på väggen och veta att den aldrig kommer att kräva något mer arbete. Det händer att han smårerar grannarna genom att erbjuda dem penslar som han inte längre har användning av.
– Och det gäller ju inte enbart under min livslängd. Jag byggde detta hus i samband med att min dotter flyttade hem igen. Nu är vi tre generationer som bor här och jag gillar tanken på att materialet är oändligt och beständigt, säger han och avslutar:
– Denna 650 miljoner år gamla skiffer kommer garanterat at tåla några hundra år till.
Arkitekten som hjälpte Holstad med huset, Lars Berge, bodde i Kvam som barn. Därför kanske det inte var så konstigt att även Berge hade en förkärlek för skiffer.
– Jag kommer från en gammal gård runt en mil från Holstads hus, och bara på den gården hade vi 18 skiffertak. Det är verkligen något jag gillar, och bara under de senaste åren har jag själv lagt två skiffertak. Det är som yoga för mig, säger Berge.
Han hade från början föreställt sig skiffer med överlappning även på Holstads hus, men var snabbt med på idén om plan täckning.
– Det här med att limma dem plant var både ett materialeffektivt och snabbt sätt att göra det på. Det innebar att vi kunde dela upp plattorna så att de blev mer lätthanterliga, och så får man ju en beständig fasad på köpet. Det är definitivt ett jobb som många skulle klara på egen hand.
Även Berge är stolt över det färdiga resultatet. När Holstad meddelade att skiffern var färdiglimmad körde Berge direkt dit för att inspektera.
– Det blev verkligen jättefint. Offerdalsskiffern har ett särskilt skimmer, vilket gör att man verkligen får en fasad som ger mycket. Dessutom är det ju mycket snack om ”underhållsfritt” just nu. Det förknippas ofta med ganska trista material, men skiffer är ju minst sagt underhållsfritt och allt annat än tråkigt.
När han ser tillbaka på processen berättar arkitekten att han gärna skulle göra det igen. Dessutom tror han att skiffer hade använts betydligt mer om fler hade bättre kunskap om materialet.
– Ofta ingjuts det en osäkerhet eftersom skiffer idag är ett relativt ovanligt material, och så står man där till sist med ännu en konventionell byggnad. Men faktum är att det inte alls behöver bli dyrare än andra material, i alla fall inte över tid.
– Skiffer behöver ju aldrig bytas ut.
”Offerdalsskiffern har ett särskilt skimmer, vilket gör att man verkligen får en fasad som ger mycket. Dessutom är det ju mycket snack om ”underhållsfritt” just nu. Det förknippas ofta med ganska trista material, men skiffer är ju minst sagt underhållsfritt och allt annat än tråkigt”.
Lars J. Berger
Arkitekt och landskapsarkitekt, LJB AS