Jump to main content Jump to navigation Jump to footer

Vägledning: Tolka och jämföra EPD:er

En Environmental Product Declaration (EPD) är ett standardiserat dokument som sammanfattar miljöpåverkan från ett byggmaterial baserat på livscykelanalys (LCA). EPD:n ger grund för produktjämförelser och dokumentation av materialval. Denna vägledning visar fyra centrala indikatorer i EPD:er och hur de kan tolkas och jämföras. Exemplen är hämtade från EPD:n för Oppdalsskiffer naturplan med huggen respektive sågad kant.

Ordförklaringar

Miljörelaterade begrepp
  • CO₂-ekvivalenter (CO₂-ekv):
    Ett sätt att mäta utsläpp av växthusgaser. Omräknas till hur mycket CO₂ som skulle ha samma effekt på klimatet. Tänk på det som en gemensam ”valuta” för alla typer av växthusgaser.
  • Globalt uppvärmningspotential (GWP):
    Visar hur mycket ett material bidrar till global uppvärmning. Lägre värde = bättre för klimatet.
  • Ozonnedbrytande potential (ODP):
    Visar hur mycket ett material påverkar ozonskiktet. Ozonskiktet skyddar oss från skadlig UV-strålning.
  • Försurning (AP):
    Mäter hur utsläpp bidrar till surt regn som kan skada naturen. Lägre värde = mindre miljöpåverkan.
  • Övergödning (EP):
    Visar hur mycket näringsämnen (som kväve) ett material tillför naturen. För mycket kan leda till algblomning i vatten.
  • Fotokemisk oxidantbildning (POCP):
    Handlar om bidrag till smog och luftföroreningar. Lågt värde innebär renare luft.
Livscykelrelaterade begrepp
  • Livscykelanalys (LCA):
    En helhetsbedömning av miljöpåverkan från ”vagga till grav” – från råmaterialutvinning till avfallshantering.
  • Från vagga till grav:
    Hela livscykeln för en produkt: produktion, transport, användning och vad som händer efter användning.
  • Från vagga till grind:
    Endast produktionsfasen, fram till att produkten är redo för leverans.
  • Modul A1-A3:
    Visar miljöpåverkan från råmaterial (A1), transport till fabrik (A2) och tillverkning (A3).
  • Modul A4-A5:
    Handlar om transport till byggarbetsplatsen (A4) och montering (A5).
  • Modul B (B1-B7):
    Påverkan under användningsfasen, t.ex. underhåll och energianvändning.
  • Modul C (C1-C4):
    Visar vad som händer vid rivning, inklusive avfallshantering och återvinning.
  • Modul D:
    Bonusmodul! Visar miljövinster vid återbruk och återvinning efter projektets slut.
Energianvändning och resurser
  • Abiotisk uttömningspotential (ADP): Visar i vilken grad en produkt bidrar till att utarma icke-förnybara resurser som metaller och mineraler.
  • ADP (kg Sb-ekv): Måttenhet för abiotisk uttömningspotential, angiven i antimon-ekvivalenter (Sb-ekv). Antimon används som referens för att jämföra hur allvarlig resursutarmningen är.
  • ADPM (Abiotic Depletion Potential for Minerals and Metals): Specifik variant av ADP som fokuserar på utarmning av mineraler och metaller. Anges i kg Sb-ekv.
  • ADPE (MJ): Mäter användningen av fossila resurser generellt, inklusive både energikällor och råvaror som används för annat än energi.
  • NRPE (MJ): Mäter mängden icke-förnybar energi som används som energikälla i tillverkningsprocessen.
  • Primärenergi (PENRE/PERE):
    Totala energianvändningen i produktionen:
    • PENRE = Icke-förnybar energi (fossila bränslen)
    • PERE = Förnybar energi (t.ex. sol, vattenkraft)
  • Förbrukad energi:
    Mängden el eller bränsle som används i olika faser av materialets livscykel.
  • Materialåtervinning:
    När ett material kan användas igen istället för att bli avfall.
  • Avfallskategorier:
    • Farligt avfall: Kräver särskild hantering
    • Icke-farligt avfall: Kan hanteras som vanligt avfall
    • Radioaktivt avfall: Ovanligt för byggmaterial, men förekommer i vissa fall
Tekniska begrepp
  • Funktionell enhet:
    Grunden för att jämföra material. Exempel: ”1 m² skiffer med 60 års livslängd.”
  • Deklarerad enhet:
    Standardiserad måttenhet som används i EPD:n, t.ex. 1 ton eller 1 m².
  • Prestanda (Performance):
    Hur materialet fungerar i praktiken – t.ex. slitstyrka eller hållbarhet.
  • Böjhållfasthet:
    Hur mycket ett material tål innan det spricker vid böjning. Skiffer har generellt högre böjhållfasthet än t.ex. granit.

De 4 viktigaste siffrorna i en EPD


1. Global uppvärmningspotential (GWP)

Definition

Visar utsläpp av växthusgaser i CO₂-ekvivalenter (kg CO₂-ekv) från produktionsfasen (A1–A3).

Betydelse

Indikerar materialets koldioxidavtryck. Lägre värden innebär lägre klimatpåverkan.

Jämför med andra material för att se vilket som har lägst koldioxidavtryck från produktionen genom att jämföra GWP-värdet du hittar i materialens EPD.

Värden för Oppdalsskiffer:

Huggen kant: 86,0 kg CO₂-ekv/ton
Sågad kant: 109,0 kg CO₂-ekv/ton

Keramiska plattor, betongplattor och granit har 2–7 gånger högre utsläpp.

Placering i EPD:

Värdena är skrivna i exponentform. Plustecknet efter ”E” anger hur många steg decimalpunkten ska flyttas åt höger.

Kapitel ”LCA: Resultat” → tabell ”Miljöpåverkan” → rad ”GWP”, kolumn ”A1-A3”.

2. Energianvändning (NRPE)

Definition

Icke-förnybar primärenergi, angiven i MJ (megajoule), som används i produktionen.

Visar hur mycket icke-förnybar energi som används i produktionen, angivet i MJ (megajoule). Detta inkluderar energi från kol, olja och gas som används vid utvinning, transport och bearbetning av materialet.

Betydelse

Hög energiförbrukning ökar klimatpåverkan, särskilt vid användning av fossil energi.

Värden för Oppdalsskiffer:

Huggen kant: 1 180 MJ/ton
Sågad kant: 1 480 MJ/ton

Keramiska plattor kräver ofta 4 000–8 000 MJ/ton och betongplattor 1 500–3 000 MJ per ton. Oppdalsskiffer har ett lägre energibehov, bland annat tack vare en hög grad av manuell bearbetning.

Placering i EPD:

Värdena är skrivna i exponentform. Plustecknet efter ”E” anger hur många steg decimalpunkten ska flyttas åt höger.

Kapitel ”LCA: Resultat” → tabell ”Resursanvändning” → rad ”NRPE”, kolumn ”A1-A3”.

3. Förbrukning av icke-förnybara resurser (ADPM och ADPE)

Definition

Beskriver användningen av olika typer av icke-förnybara resurser i produktionen: ADPM visar förbrukningen av mineralresurser (kg Sb-ekv)*. ADPE visar användningen av fossila resurser (MJ) såsom olja, kol och gas.

* ”kg Sb-ekv”: Se ”Energiförbrukning och resurser” i ordlistan.

Betydelse

Låga värden innebär minskat tryck på naturresurser och ökad framtida tillgänglighet av viktiga råmaterial.

Värden för Oppdalsskiffer:

Mineralresurser:
Huggen kant: 0,000257 kg Sb-ekv per ton
Sågad kant: 0,000497 kg Sb-ekv per ton

Fossila resurser:
Huggen kant: 1 170 MJ per ton
Sågad kant: 1 500 MJ per ton

Dessa värden anses vara låga för byggmaterial. Ett ADPM-värde under 0,001 kg Sb-ekv anses generellt sett som lågt. Oppdalsskiffer produceras till stor del med manuella metoder, vilket bidrar till låg resursbelastning.

Placering i EPD:

Värdena är skrivna i exponentform. Plustecknet efter ”E” anger hur många steg decimalpunkten ska flyttas åt höger.

Kapitel ”LCA: Resultat” → tabell ”Miljöpåverkan” → raderna ”ADPM” och ”ADPE”. (*)

4. Vattenförbrukning (W)

Definition

Mängden färskvatten som används i produktionen, angiven i m³.

Betydelse

Låg vattenförbrukning minskar belastningen på vattenresurser och risken för föroreningar.

Värden för Oppdalsskiffer:

Huggen kant: 1,53 m³ per ton
Sågad kant: 4,45 m³ per ton

Oppdalsskiffer har låg till måttlig vattenförbrukning jämfört med andra byggmaterial. Ojusterad skiffer har mycket låg förbrukning, medan tjockleksjusterad skiffer ligger på nivå med keramiska plattor och annan natursten, typiskt 10–16 m³ per ton.

Placering i EPD:

Värdena är skrivna i exponentform. Plustecknet efter ”E” anger hur många steg decimalpunkten ska flyttas åt höger.

Kapitel ”LCA: Resultat” → tabell ”Resursanvändning” → rad ”W”.

Sammanfattning

En EPD ger en standardiserad grund för att jämföra byggmaterials miljöpåverkan. De mest centrala indikatorerna är:

  • GWP (Global uppvärmningspotential) – visar CO₂-utsläpp i produktionsfasen
  • NRPE (Icke-förnybar energianvändning) – visar hur mycket fossil energi som används
  • ADPM/ADPE (Resursförbrukning) – visar uttag av icke-förnybara mineraler och fossila råmaterial
  • W (Vattenförbrukning) – visar resursbelastning på vattensystem

Dessa indikatorer ger en helhetsbild av materialets klimat- och resursbelastning. För jämförelse mellan materialtyper är det avgörande att utvärdera siffrorna samlat och i kontext av livslängd, användningsområde och transport.

Praktiska råd

Utvärdera helhet: Kombinera produktionsutsläpp och förväntad livslängd

Begär EPD:er: Jämför siffror mellan produkter och leverantörer

Använd verifierade källor: EPD:er från www.epd-norge.no är tredjepartsverifierade

Vi beklagar, men du använder en version av Internet Explorer som inte stöds på den här webbplatsen. Webbläsaren uppdateras inte längre av Microsoft och kan därför utgöra en säkerhetsrisk. Vi rekommenderar att du använder en annan webbläsare. Välkommen tillbaka!