| Klimatdeklaration för byggnader (Lag 2021:787; Boverket – Klimatdeklarationens omfattning; Boverkets föreskrifter 2021:7) | |
| Obligatorisk klimatdeklaration för nya byggnader. Ska beräkna byggskedet A1–A5 enligt EN 15978 (råvaruförsörjning, transporter, tillverkning, transport till byggplats samt bygg- och installationsprocess). Boverket hänvisar till EN 15978 för indelning i moduler. Klimatdeklarationen rapporterar GWP-GHG (utan upptag av biogen kol). Bärande konstruktioner, klimatskärm och innerväggar ska ingå (A1–A3). A4 och A5 ingår med vissa avgränsningar. A5 delas i byggspill och energi. | |
| PBF/BBR – Farliga ämnen och material i byggnader (Boverket) | |
| Byggnadsverk ska inte innebära oacceptabel risk på grund av farliga ämnen eller emissioner. Information om farliga ämnen följer CE-märkta produkter och REACH (kandidatlistan). Säkerhetsdatablad gäller för kemiska produkter. | |
| Byggproduktförordningen (CPR) | |
| Harmoniserade regler för byggprodukter (prestandadeklaration, CE). Miljö- och säkerhetsrelaterade grundläggande krav. Ny CPR 2024/3110 ersätter gradvis CPR 305/2011. | |
| Avfallsförordningen (2020:614); Naturvårdsverket – hantering av bygg- och rivningsavfall | |
| Utsortering av trä, mineral (betong/tegel/klinker/keramik/sten), metall, glas, plast, gips m.m. Kravet gäller den som producerar bygg- och rivningsavfall. | |
| Plan- och bygglagen (PBL) 10 kap. 6 § – Rivning; Boverket PBL-kunskapsbanken | |
| Kontrollplan vid rivning ska visa förväntat avfall och hur farliga ämnen hanteras/avlägsnas. | |
| BREEAM (SE/International) | |
| Mat 01 (LCA/GWP) och Wst-kriterier om avfall och återbruk används i projekt som väljer BREEAM. Endast godkända LCA-verktyg kan användas. | |
| EU:s taxonomi – byggnader (Boverket m.fl.) | |
| Tekniska granskningskriterier för nybyggnad inkluderar hög energieffektivitet (energiklass A eller de bästa 15 % nationellt). Även krav på cirkulär ekonomi/återbruk. | |
| Cirkulära byggnader (Boverket); Riksdagen/Naturvårdsverket – 70 %-målet | |
| Sverige har mål om ≥ 70 % materialåtervinning eller förberedelse för återanvändning till 2025 för bygg- och rivningsavfall. Boverket vägleder om cirkulära byggnader. |
| Funktionell enhet | Produktion av 1 ton natursten av skiffer från Oppdal (12,3 m² vid 30 mm tjocklek), naturyta med huggen eller sågad kant. Täcker produktion, transport, installation, användning i 60 år och avfallshantering efter användningstidens slut. | ||
| Livslängd | Referenslivslängden är densamma som för byggnader och är vanligtvis satt till 60 år. Natursten av skiffer har i praktiken obegränsad livslängd. | ||
| MILJÖDATA PER LIVSCYKELFAS | (kg CO₂-ekv. per ton) | per ton | |
| Huggen: | Sågad: | ||
| Totala växthusgasutsläpp (GWP-total), Hela livscykeln (A1 – C4) exkl. transport (A4) | 121,5 | 146,9 | |
| Produktion (A1 – A3) | 86,0 | 109,0 | |
| Transport till byggplats (A4) | 27,4 | 27,4 | |
| All produktion går som regel direkt från Oppdal till byggplats. Scenariot utgår från ett transportavstånd på 400 km med lastbil >32 ton, vilket motsvarar sträckan Oppdal – Östlandet. | |||
| Installation med lim (A5) | 24,6 | 26,9 | |
| Skifferprodukter kan monteras på flera sätt: med lös läggning (trappsteg, hällar), med bruk, skruvar eller cementbaserat lim. 10 % spill är inkluderat i installationsfasen. | |||
| Bruksfas (B1–B7) | 0 | 0 | |
| Skiffer är underhållsfritt. Det används ofta obehandlat och kräver normalt inget underhåll, utbyte eller reparation. Impregnering i kök och badrum är möjligt men inte inkluderat i beräkningarna. | |||
| Rivning och avfallshantering (C1–C4) | 10,9 | 10,9 | |
| Det antas att skiffern demonteras och transporteras 50 km till deponi som inert avfall. Återbruk eller materialåtervinning är inte inkluderat i beräkningarna, men påverkan från detta steg är låg. | |||
| Återbruk/nyttovärde efter livscykelns slut (D) | – | – | |
| Modul D är inte inkluderad i EPD:n eftersom nyttovärde från återbruk eller materialåtervinning inte beräknas utan specifika förutsättningar. Skiffern i denna produkt har i praktiken 100 % återbrukspotential – även när den murats med bruk, så länge den inte limmats. | |||
| TILLÄGGSVÄRDEN FÖR MILJÖINDIKATORER | (enhet per ton) | ||
| Huggen: | Sågad: | ||
| Primärenergiförbrukning NRPE (icke-förnybar), Produktion (A1–A3) | 1190,4 MJ | 1490,5 MJ | |
| Vattenförbrukning, Produktion (A1–A3) | 1,53 m3 | 4,45 m3 | |
| Avfall efter användning, Inert skiffer (ej farligt avfall) | 0 – 1000 kg | 0 – 1000 kg | |
| Hela produktmassan (1 ton) antas i scenariot ha skickats till deponi vid slutet av livslängden. Detta är en konservativ beräkningsgrund i EPD:n och speglar inte faktisk praxis. Med rätt monteringsmetod är skiffern 100 % återbrukbar och återanvänds ofta i nya projekt. Som inert material avger den inga miljöfarliga ämnen och reagerar inte med omgivningen. |
| Funktionell enhet | Produktion av 1 ton natursten av skiffer från Oppdal (13,5 m² vid 25 mm tjocklek), kalibrerad tjocklek, naturyta med sågad eller huggen kant. Täcker produktion, transport, installation, användning i 60 år och avfallshantering efter användningstidens slut. | ||
| Livslängd | Referenslivslängden är densamma som för byggnader och är vanligtvis satt till 60 år. Natursten av skiffer har i praktiken obegränsad livslängd. | ||
| MILJÖDATA PER LIVSCYKELFAS | (kg CO2-ekv. per ton) | per ton | |
| Huggen: | Sågad: | ||
| Totala växthusgasutsläpp (GWP-total), Hela livscykeln (A1 – C4) exkl. transport (A4) | 249 | 300,6 | |
| Produktion (A1 – A3) | 182,7 | 229,7 | |
| Transport till byggplats (A4) | 27,4 | 27,4 | |
| All produktion går som regel direkt från Oppdal till byggplats. Scenariot utgår från ett transportavstånd på 400 km med lastbil >32 ton, vilket motsvarar sträckan Oppdal – Östlandet. | |||
| Installation med lim (A5) | 55,4 | 60,1 | |
| Det är antaget att skiffern installeras med cementbaserat lim. 10 % spill har räknats in i installationsfasen. | |||
| Bruksfas (B1–B7) | 0 | 0 | |
| Skiffer är underhållsfritt. Det används ofta obehandlat och kräver normalt inget underhåll, utbyte eller reparation. Impregnering i kök och badrum är möjligt men inte inkluderat i beräkningarna. | |||
| Rivning och avfallshantering (C1–C4) | 10,9 | 10,9 | |
| Det antas att skiffern demonteras och transporteras 50 km till deponi som inert avfall. Återbruk eller materialåtervinning är inte inkluderat i beräkningarna, men påverkan från detta steg är låg. | |||
| Återbruk/nyttovärde efter livscykelns slut (D) | – | – | |
| Modul D är inte inkluderad i EPD:n eftersom nyttovärde från återbruk eller materialåtervinning inte beräknas utan specifika förutsättningar. Skiffern i denna produkt har i praktiken 100 % återbrukspotential – även när den murats med bruk, så länge den inte limmats. | |||
| TILLÄGGSVÄRDEN FÖR MILJÖINDIKATORER | (enhet per ton) | ||
| Huggen: | Sågad: | ||
| Primärenergiförbrukning NRPE (icke-förnybar), Produktion (A1–A3) | 2550,7 MJ | 3160,4 | |
| Vattenförbrukning, Produktion (A1–A3) | 10,2 m³ | 16,1 m³ | |
| Avfall efter användning, Inert skiffer (ej farligt avfall) | 0 – 1000 kg | 0 – 1000 kg | |
| Hela produktmassan (1 ton) antas i scenariot ha skickats till deponi vid slutet av livslängden. Detta är en konservativ beräkningsgrund i EPD:n och speglar inte faktisk praxis. Med rätt monteringsmetod är skiffern 100 % återbrukbar och återanvänds ofta i nya projekt. Som inert material avger den inga miljöfarliga ämnen och reagerar inte med omgivningen. |
| Funktionell enhet | Produktion av 1 ton natursten av Offerdalsskiffer från Minera Skiffer AB. Omfattar produktion, transport, installation, användning under 50 år och avfallshantering efter avslutad livslängd. | ||
| Livslängd | Referenslivslängden är densamma som för byggnader och är vanligtvis satt till 50 år. Natursten av skiffer har i det närmaste obegränsad livslängd. är densamma som för byggnader och är vanligtvis satt till 60 år. Natursten av skiffer har i praktiken obegränsad livslängd. | ||
| MILJÖDATA PER LIVSCYKELFAS | (kg CO2-ekv. per ton) | per ton | |
| Naturlig kant/tjocklek: | Sågad och/eller tjockleksjusterad: | ||
| Totala växthusgasutsläpp (GWP-total), Hela livscykeln (A1 – C4) exkl. transport (A4) | 45,7 | 124,77 | |
| Produktion (A1 – A3) | 121 | 52,87 | |
| Transport till byggplats (A4) | 49 | 49 | |
| All produksjon går som regel direkte fra Offerdal til byggeplass. Det er regnet som scenario en avstand på 650 km på lastebil >32 tonn, som tilsvarer distansen fra Offerdal – Oslo/Stockholm. | |||
| Installation (A5) | Inte med i EPDen | – | – |
| Produkter av skiffersten kan monteras på många sätt: från lös läggning (trappsteg, plattor), med murbruk, med skruvar eller med cementbaserat lim. | |||
| Bruksfas (B1–B7) | 0 | 0 | |
| Skiffer är underhållsfritt. Det används ofta utan behandling och kräver normalt inget underhåll, ingen utbyte eller reparation. Impregnering i kök och badrum är möjlig, men ingår inte i beräkningarna. | |||
| Rivning och avfallshantering (C1–C4) | 11,6 | 11,6 | |
| Det har antagits att skiffern demonteras och transporteras 50 km för återbruk. | |||
| Återbruk/nyttovärde efter livscykelns slut (D) | – 41,9 | – 121 | |
| Med rätt monteringsmetod är skiffern 100 % återbrukbar. | |||
| TILLÄGGSVÄRDEN FÖR MILJÖINDIKATORER | (enhet per ton) | ||
| Naturlig kant/tjocklek: | Sågad och/eller tjockleksjusterad: | ||
| Primärenergiförbrukning (icke-förnybar), Produktion (A1–A3) | 610 MJ | 2240 MJ | |
| Vattenförbrukning, Produktion (A1–A3) | 0,7 m³ | 7,16 m³ | |
| Avfall efter användning, Inert skiffer (ej farligt avfall) | 0 – 1000 kg | 0 – 1000 kg | |
| Skiffer har mycket hög återbrukbarhet och återanvänds ofta i nya projekt. Med rätt monteringsmetod är skiffern 100 % återbrukbar. Som inert material avger den inga miljöfarliga ämnen och reagerar inte med omgivningen. Enligt TEK17 ska materialens återbrukspotential bedömas i projekteringen. |
| Om jämförelsen: | Utförd av Asplan Viak i december 2022 på uppdrag av Minera Skiffer. Visar växthusgasutsläpp (GWP – CO₂-ekv.) per m² för byggmaterial inom tre vanliga användningsområden: inomhusgolv, utomhusbeläggning och fasad. | ||
| Datagrund: | Tredjepartsverifierade EPD:er från representativ tillverkare för varje material. För konkurrerande material har tillverkare valts så nära projektlokaliseringen som möjligt, där dokumenterad tillgänglighet föreligger. | ||
| Funktionell enhet: | Utsläpp anges i kg CO₂e per m² | ||
| Tidsram: | Beräkning över 60 års livslängd | ||
| Utbyte: | Inkluderat för material med kortare livslängd än 60 år | ||
| Transport: | Alla material förutsätts levererade till Oslo. Skiffer från Oppdal och Offerdal antas levererade till Oslo eller Stockholm med likvärdiga transportavstånd. | ||
| Avgränsning: | Endast produktskiktet (golvbeläggning, beläggning eller fasadmaterial) är inkluderat. | ||
| Underkonstruktioner och bakomliggande lager är uteslutna. | |||
| Grafik: | Se nedan för visuella framställningar | ||
| GOLV – INOMHUS | För natursten används 12 mm tjocklek för alla material (skiffer, granit och marmor) för att säkerställa jämförbarhet. | kg CO₂e per m² över 60 år: | |
| Offerdalskiffer | 4,5 | ||
| Massivt furugolv, 30 års livslängd (1 utbyte): | 4,4 | ||
| Ljus Oppdalsskiffer | 8,3 | ||
| Granit, Portugal | 12,5 | ||
| Granit, Kina | 13,8 | ||
| Porcellanato, Italien | 17,4 | ||
| Parkett, 30 års livslängd (1 utbyte) | 18,2 | ||
| Granit, Norge (bearbetad i Europa) | 18,8 | ||
| Vinyl, 20 års livslängd (2 utbyten) | 21,0 | ||
| Granit, Norge (bearbetad i Kina) | 23,3 | ||
| Laminat, 20 års livslängd (2 utbyten) | 31,0 | ||
| Marmor, Italien | 75,2 | ||
| BELÄGGNING – UTOMHUS | Skiffer har hög böjhållfasthet och kan därför användas i tunnare dimensioner än andra material. För övriga material är tjockleken vald utifrån vad som krävs för motsvarande styrka och funktion. | kg CO₂e per m² över 60 år | |
| Offerdalsskiffer, sågad kant, t: 60 mm | 15,3 | ||
| Ljus Oppdalsskiffer, sågad kant, t: 60 mm | 22,1 | ||
| Betongplattor, t: 100 mm | 23,3 | ||
| Miljöasfalt, t: 50 mm, 10 års livslängd (5 omgörningar) | 26,4 | ||
| Granit, Portugal, t: 100 mm | 96,8 | ||
| Granit, Kina, t: 100 mm | 107,6 | ||
| Granit, Norge (bearbetad i Europa), t: 100 mm | 148,9 | ||
| FASAD | Skiffer har hög böjhållfasthet och kan därför användas i tunnare dimensioner än andra material. För övriga material är tjockleken vald utifrån vad som krävs för motsvarande styrka och funktion. | ||
| Målad träpanel, inkl. ommålning vart 10:e år | 4,9 | ||
| Offerdalsskiffer, sågad kant, t: 24 mm | 9,0 | ||
| Ljus Oppdalsskiffer, sågad kant, t: 24 mm | 16,7 | ||
| Fasadpanel (glasfiberarmerad komposit) | 18,0 | ||
| Granit, Portugal, t: 30 mm | 31,3 | ||
| Granit, Kina, t: 30 mm | 34,6 | ||
| Glasfasad (curtain wall) | 195,0 |
| Om beräkningarna: | Transport står för en betydande del av materialens växthusgasutsläpp. Här presenteras både ett verktyg för att beräkna CO₂-utsläpp per transporterat ton, och en jämförelse av typiska transportutsläpp för vanliga byggmaterial som används i svenska projekt. | ||
| Användningsområde: | Siffrorna kan användas både för att uppskatta CO₂-utsläpp vid transport av olika material, och som underlag för modul A4 i EPD:er, LCA-beräkningar och bedömning av närproducerat material i projekt. | ||
| Utförd av: | Asplan Viak på uppdrag av Minera Skiffer, 2024 | ||
| Utsläppsfaktor: | 0,0685 kg CO₂e per tonkilometer med lastbil | ||
| Enhet: | kg CO₂e per ton material, enkel väg | ||
| Metod: | Inom Europa: 100 % lastbilstransport. Från övriga världen: huvudsakligen sjötransport + 100 km lastbil | ||
| Grafik: | Se nedan för visuella framställningar | ||
| Observera: | Utsläppen anges per ton material. Lättare material ger ofta fler m² per ton, men siffrorna ger ändå en god indikation på transportens betydelse. | ||
| UPPSLAGSTABELL | Används som stöd för att uppskatta CO₂-utsläpp baserat på transportavstånd och mängd. | ||
| Avstånd (km) | kg CO₂e per ton | ||
| 500 | 34 | ||
| 800 | 55 | ||
| 1000 | 68 | ||
| 1500 | 103 | ||
| 2000 | 137 | ||
| 2500 | 171 | ||
| 3000 | 206 | ||
| 5000 | 342 | ||
| 7000 | 480 | ||
| 9000 | 616 | ||
| 11 000 | 754 | ||
| 13 000 | 891 | ||
| 15 000 | 1 028 | ||
| TRANSPORTUTSLÄPP | |||
| för norska och importerade byggmaterial. | Tabellen visar vanliga byggmaterial som används i norska projekt och deras transportutsläpp till Oslo. Materialen representerar vanliga exportvaror från respektive region, och siffrorna ger ett bra jämförelseunderlag i tidiga projektskeden och materialval. Utsläpp anges per ton. | ||
| Ca. avstånd (km) | Land/region | Vanliga material | kg CO₂e |
| 400 | Norge (Oppdal) | Skiffer | 27 |
| 1300 | Norge (Alta) | Skiffer | 89 |
| 2500 x 2 | Norge (bearbetad i Europa) | Norsk granit (tur och retur) | 686 |
| 8000 x 2 | Norge (bearbetad i Asien) | Norsk granit (tur och retur) | 1096 |
| 200 | Sverige (Bohuslän) | Granit | 14 |
| 400 | Sverige (Offerdal) | Skiffer | 27 |
| 500 | Sverige (Öland) | Granit | 34 |
| 1600 | Italien (Verona) | Marmor, kalksten | 110 |
| 1 800 | Italien (Carrara) | Marmor | 123 |
| 8600 | Italien (bearbetad importgranit) | Granit (från Brasilien/Indien, via Italien) | 589 |
| 2 100 | Spanien (Castellón, Galicien) | Keramik, skiffer, granit | 144 |
| 2700 | Portugal (Lissabon, Porto) | Granit, kalksten, keramiska plattor | 185 |
| 2700 | Turkiet (Afyon, Isparta) | Marmor, travertin, aluminiumkomposit | 185 |
| 2800 | Tyskland (Sachsen, Bayern) | Fibercement, keramiska fasadpaneler | 192 |
| 3000 | Polen (Podkarpacie, Lublin) | HPL-kompaktlaminat, fibercement | 205 |
| 5600 | USA (Vermont) | Marmor, granit | 384 |
| 7100 | USA (Georgia) | Marmor, granit | 486 |
| 7600 | Indien (Andhra Pradesh, Tamil Nadu) | Granit, skiffer, sandsten | 521 |
| 8400 | Vietnam (Thanh Hoa) | Skiffer, keramiska plattor | 575 |
| 8600 | Kina (Xiamen, Shandong) | Granit, keramik, aluminiumkomposit | 589 |
| 9600 | Sydafrika (Rustenburg) | Granit | 658 |
| 10 000 | Brasilien (Espírito Santo) | Granit, massiv kvartsit | 685 |
| 13 800 | Australien (Perth) | Granit, keramiska fasadpaneler | 945 |
| EPD:er anger miljödata med olika utgångspunkter och måste läsas noggrant. För våra produkter anges värdena per ton skiffer. För att beräkna miljövärdena per kvadratmeter används följande formel: | |
| CO₂-utsläpp per m² = CO₂-utsläpp per ton × tjocklek (i meter) × densitet (2,7 ton/m³) | |
| Exempel: För standard skiffer med 30 mm tjocklek: | |
| 86,0 kg CO₂-ekvivalenter per ton × 0,030 m × 2,7 = 7,0 kg CO₂-ekvivalenter per m² |
| Översikten visar monteringsmetoder för fasad, tak, beläggning, mur, trappa och plattor – alla med potential för upp till 100 % återbruk. Varje metod beskriver kort hur skiffer monteras, demonteras och lagras för återanvändning i nya projekt. | |
| En mer detaljerad beskrivning av monteringsprinciperna, med skisser och teknisk förklaring, finns längre ned på sidan och som nedladdningsbar PDF. | |
| FASAD | |
| Horisontell med krok | |
| Horisontell/vertikal med skruvar | |
| Dübelinfästning | |
| Expansionsankare | |
| . | |
| UTOMHUSBELÄGGNING | |
| Lagda i lösa massor | |
| På piedestaler (systemgolv) | |
| . | |
| TAK | |
| Oregelbunden takskiffer | |
| Kvadratisk takskiffer | |
| . | |
| MUR | |
| Maskinmur | |
| Dubbelmur | |
| . | |
| TRAPPA | |
| Terrängsteg i lösa massor | |
| Skiffersteg på piedestal och skenor | |
| . | |
| PLATTOR | |
| Punktlimmade eller lagda på underlag |
| TEKNISK PRESTANDA OCH HÅLLBARHET | |
| Förväntad livslängd: | Oppdal och Offerdal skiffer har dokumenterad livslängd på 100 år eller mer – även i exponerade utomhusmiljöer. Inget behov av utbyte vid normal användning. |
| Frostbeständighet: | 100 % frostbeständig. Ingen risk för sprickbildning vid fukt eller temperatursvängningar. Lämplig för både inlandsklimat och kustklimat. |
| UV-beständighet: | Förlorar inte färg, glans eller ytkvalitet över tid. Tål direkt solljus och väder utan synligt åldrande. |
| Yt-/slitstyrka: | Mycket hög. Skiffer tål tung mekanisk belastning utan att förlora funktion eller utseende – även i offentlig miljö och högtrafikerade zoner. |
| . | |
| DRIFT OCH UNDERHÅLL | |
| Underhållsbehov: | Minimalt. Endast mekanisk rengöring rekommenderas (borste, vatten, högtryck eller skrubb). Inget behov av kemikalier, olja eller impregnering. |
| Typisk underhållsfrekvens: | Utomhus: ca. vart 5.–10. år. Inomhus (torr användning): vid behov. Fasader: kan stå orörda i flera decennier. |
| Biologisk påväxt (alger/mossa): | Viss påväxt kan förekomma i fuktiga och skuggiga områden. Avlägsnas enkelt mekaniskt eller med lämpligt rengöringsmedel. Skadar inte skiffern. |
| . | |
| MILJÖ OCH JÄMFÖRELSE | |
| Effekt på miljöredovisning: | Lång livslängd ger låga utsläpp per år. Livslängden påverkar modul B4–B5 i LCA och reducerar produktens GWP per funktionsår. |
| Jämförelse med alternativa material: | Många alternativa material (t.ex. trä, fibercement, kakel) har livslängd på 20–40 år och kräver regelbundet underhåll eller utbyte. |
| . | |
| ÅLDRANDE OCH ESTETISK UTVECKLING | |
| Åldringsprocess: | Skiffer kan utveckla naturlig patina i form av ljusare toner, slöjor eller fläckar. Påverkas av ljus, fukt och omgivning. Förändringen är visuell och begränsad till ytan. |
| Materialets funktion efter åldrande: | Skiffern förblir tekniskt oförändrad. Täthet, styrka och frostbeständighet påverkas inte. |
| Estetiskt värde över tid: | Skiffer åldras med karaktär och ger ett varaktigt, lugnt uttryck. Lämplig för projekt där naturligt åldrande värdesätts som en del av arkitekturen. |
| Förväntningar i projektering: | Förändringar över tid bör accepteras som en del av materialets uttryck. Vid strikta visuella krav bör patina och förändringsgrad beaktas i materialvalet. |
Relevanta regelverk och vägledare:
Boverket – Klimatdeklaration för byggnader
Krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader (från 2022). Ger vägledning för beräkning av klimatpåverkan (modul A1–A5) och påverkar val av byggmaterial.
Boverkets byggregler (BBR)
Samlad regelverk för tekniska egenskapskrav, inklusive resurshushållning och energieffektivitet. Utgör grunden för all projektering – med relevans även för hållbara materialval.
IVL Svenska Miljöinstitutet – Återbruk av byggprodukter
Praktiska verktyg och vägledningar för återbruk i byggprojekt. Här finns metoder för LCA-beräkning av återbruk, demonteringsstrategier och klimatbesparing.
Sveriges Arkitekter – Strategi för ekologisk hållbarhet
Branschstrategi som stärker arkitektens roll i klimatomställningen, cirkulär design och återbruk. Innehåller handlingsplanen ”Vägen framåt”, en guide till klimatdeklaration och fokus på återbruk och livscykelperspektiv
Boverket – Klimatdeklaration: Digital handbok
Praktisk vägledning för hur klimatdeklarationer utformas och beräknas. Användbar för projekterande arkitekter och rådgivare som ska välja och dokumentera byggmaterial.
EU Level(s)
Europeiskt ramverk för hållbart byggande och cirkulära principer. Ger struktur och gemensamt språk för att mäta och rapportera byggnaders miljöprestanda – särskilt användbart i större projekt.
Vi erbjuder arkitekter materialprover, rådgivning och inspiration för projekt i alla storlekar. Utforska vårt kompletta sortiment, besök vårt skifferbrott, eller få en skräddarsydd presentation – fysiskt eller online. Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna för ditt projekt.
Se hur vi kan bistå ditt projekt
Vi beklagar, men du använder en version av Internet Explorer som inte stöds på den här webbplatsen. Webbläsaren uppdateras inte längre av Microsoft och kan därför utgöra en säkerhetsrisk. Vi rekommenderar att du använder en annan webbläsare. Välkommen tillbaka!
