– Jag satt inne och tittade ut i en snötäckt trädgård. Plötsligt kom en liten kreativ gnista som jag inte hade känt på länge.

Hon var utbränd, och det hon vanligtvis hämtade energi från var borta. Allt var tomt, både trädgården och huvudet. Men så kom tanken på att förvandla trädgården, sakta men säkert fram.

– Jag blev så glad av att känna att något av kreativiteten, som är en så stor del av mig, kom tillbaka. Ritbordet togs fram, och jag kände direkt att det var precis detta projekt jag behövde nu.

Mannen Lars förstod snabbt hur viktigt detta skulle bli, och de satte i gång så fort snön försvann.

– Jag drömde om en plats som kunde ge mig ro och påfyllning, inget som krävde mer av mig än att vara.

Två cirklar som lade grunden för hela trädgården visualiserades med rep på gräsmattan och runt gungställningen. Gräset grävdes bort, duk lades och området fylldes upp med ett tjockt lager singel.

Valet föll på en fin, ljus singel – små stenar som inte bara fungerar som underlag, utan som också kan formas till spännande mönster. En grusträdgård inspirerad av japansk trädgårdsdesign som Lene tycker så mycket om.

– I japanska trädgårdar är singeln havet, och den gröna ön är land.

I sådana trädgårdar är det vanligt att kratta mönster i gruset, cirklar och vågor som ska föreställa rörelser i vattnet.

– När jag krattar skapar jag illusioner av vågor som slår in mot ön eller stenarna. Att kratta i singeln ger mig en unik ro och närvaro.

Hon är också fascinerad av hur uttrycket hela tiden kan förändras.

– Det blir min form av land art. Det är flyktigt. Du formar det, och kan göra det på nytt, igen och igen.

Mitt i singeln växte det fram en grön ö, uppbyggd med jord och sedum, och med ett vattenelement som ger ett lugnt, fint ljud.

– Det var viktigt att hålla det enkelt, få men viktiga element.

Det som fanns sedan tidigare fick följa med vidare i ön – en gammal klotthuja och en japansk blodlönn.

Skifferplattor lades direkt ovanpå singeln som en organisk stig genom grusträdgården.

– Vi lade dem bara där vi ville gå. Det är inget komplicerat underarbete, de ligger direkt ovanpå.

Stigen leder förbi ön och en japansk lykta, och vidare till nästa cirkel. En härlig sittplats längst ner i trädgården som binder samman de olika zonerna.

På bara fyra veckor var området förvandlat, med god hjälp från hela familjen.

Under tiden kom idéerna lite efter lite. Ett gammalt asiatiskt stentråg och en gammal stenkvarn, ett Finn-fynd, blev plötsligt till en egen plantering mitt på gräsmattan.

– Det är ofta de små sakerna som sätter i gång resten.

Trädgården fick flera funktioner, bland annat en utedusch de länge hade önskat sig.

Inspirationen är hämtad från japanska zen-trädgårdar, men Lene har inte varit upptagen av regler.

– Jag känner mig inte låst till något facit. Det jag känner passar in här får vara med.

En rund portal – en Moongate – blev det tredje cirkelformade elementet i trädgården.

– Den har gjort otroligt mycket med uttrycket.

Det är något speciellt med att gå genom en portal, en övergång från en plats till en annan. Portalen är ritad av henne själv och byggd av enkla material.

– Det mesta är egentligen ganska enkelt, om du bara vågar prova.

Skiffer och singel går igen i hela trädgården, både som beläggning, stigar och runt planteringar och krukor.

– Jag gillar det lugna uttrycket, och att det är lätt att hålla efter.

Mycket av materialen är återbruk.

– Jag har hittat unika saker på Finn, hämtat sten från Lars släktgård och använt vintageskatter jag hade sedan tidigare.

På baksidan av huset låg länge ett område de helst ville gå förbi.

– Det var bara ogräs, lite av medaljens baksida.

Här startade efter hand ett nytt projekt, en lugn, organisk bakträdgård där materialen och inspirationen får spela huvudrollen.

Stora skifferplattor i ljus Oppdalskiffer lades som en organisk stig. Några av plattorna är extra stora och ger stigen ett skulpturalt uttryck.

– Skifferplattorna passade perfekt till stigen jag hade sett framför mig.

Mellan plattorna lades mossa, handplacerad bit för bit.

– När jag arbetar med sådana detaljer är jag verkligen i flytzonen.

Mossan kom också till på ett lite oväntat sätt.

– Jag cyklade förbi en rondell där de kastade massor av mossa. Jag frågade om jag kunde få den.

Senare åkte hon och Lars tillbaka med släp.

– Vi stod mitt i rondellen och plockade mossa. Lite av en syn, skrattar hon.

Resultatet är en mjuk övergång av skiffer, singel och mossa – en stig som upplevs både naturlig och genomarbetad.

– Det har blivit vår perfekta, ofullkomliga stig.

Idag har trädgården blivit det hon hoppades på, en plats för ro, kreativitet och en plats där hela familjen trivs.

Förvandlingen av trädgården har också fört henne vidare på nya stigar. Först började hon dela både trädgårds- och återbruksglädjen på Instagram under @leneaanesrud, vilket har gett god respons och flera artiklar i magasin. Hon är nu också i startfasen av sitt eget lilla trädgårdsdesignföretag, Sanselige Rom.

– Tänk att något så bra kunde komma ur en så tung tid.

– Detta projekt har gett mig så mycket att jag fick lust att ta trädgårdsglädjen ett steg vidare. Jag vill gärna hjälpa fler att skapa samma magiska känsla som vi har när vi går ut i vår trädgård.

För Lene började det som ett behov av att hitta tillbaka till sig själv och kreativiteten. Trädgården blev precis det hon behövde – och mer. Den har fått sin egen historia och blivit en del av hennes.