Jump to main content Jump to navigation Jump to footer

Återanvändning av skifferrester – hållbar lösning för krossad skiffer

Ett forskningsprojekt i regi av SINTEF visar att överskottsmaterial från skiffer kan ge både miljövinster och lönsamhet.

Varje år lämnas cirka 300 000 ton skiffer kvar efter skifferproduktionen i Oppdal, Norge. Skifferföretagen i Oppdal och Forset Grus AS Klæbu var nyfikna på om det var möjligt att använda detta överskottsmaterial till något? Och det blev utgångspunkten för Slate Unique II-projektet.

– Tidigare har man antagit att skiffer inte kan krossas och exploateras för byggändamål på grund av stenens egenskaper, och det var den myten vi skulle försöka krossa, säger Lisbeth Alnæs.

Alnæs är forskningschef på SINTEF och har arbetat med forskningsprojektet SkiferUnik II sedan 2018, som ska vara klart i sommar.

2 personer mäter höjden på en hög med krossad skiffer för återanvändning i ett forskningsprojekt.
SkiferUnik ska utveckla kunskap och lösningar för ett miljömässigt och ekonomiskt förbättrat utnyttjande av krossade överskottsmassor av Oppdalsskiffer.

Det handlar om att hitta rätt användningsområde

Skifferöverskottet har hittills placerats i landintensiva deponier utan att användas. Överskottslagren, som utgör stora kostnader för verksamheten, kan bli en resurs om rätt användningsområde hittas.

Uppskattningen är att 300 000 ton skiffer är ungefär lika mycket krossad sten som regionen behöver för väg- och byggändamål varje år.

– För vägbyggen behövs det flera olika stenstorlekar, uppdelade i olika lager, förklarar Alnæs.

Ett gruppfoto av människor i byggkläder som forskar om en hållbar lösning för krossad skiffer.
Målet med projektet är att skapa hållbara affärer genom förädling och försäljning av krossade kvalitetsprodukter.

Och resultaten har hittills gett anledning till optimism.

– Längst ner tenderar du att ha ett frostskyddslager, efter det ett förstärkningsskikt och sist ett stödskikt. Krossad skiffer är lämplig för användning i alla dessa lager, säger hon.

I mindre skala har krossad skiffer redan använts. Främst i samband med markutveckling, för diken och inte minst som sand. Projektet undersöker också möjligheten att använda krossad skiffer i betong.

Porträtt av en man i byggkläder som forskar om hållbar användning av skiffer och återanvändning.
Personer som forskar på hållbar användning av skiffer och återanvändning och som befinner sig i ett skifferbrott.

– För betong finns det också andra egenskaper än styrka som avgör lämpligheten, men skiffern uppfyller de fysiska och kemiska kraven och projektet kommer nu att börja med testgjutning, säger hon.

Hon hoppas att resultaten ger samarbetspartnerna tillräckligt med underlag för att avgöra om de ska etablera en separat krossanläggningsproduktion och försäljning av krossad kvartsskiffer från skiffern i Oppdal.

– Jag tycker att det är jätteroligt att företagen har velat samarbeta med ett gemensamt mål här: att använda råvaran till 100 procent. Vi ser att många är angelägna om att lämna så lite klimatavtryck som möjligt, och det vill vi hjälpa till med på SINTEF, avslutar hon.

En person från Sintef är involverad i Minera Skifer sitt skifferbrott i ett projekt om hållbar återanvändning av skiffer.
En samling människor som forskar om hållbar användning av skiffer och återanvändning finns i ett skifferbrott
Tre producenter av Oppdalsskiffer går samman för att kunna utnyttja den lokala naturresursen på bästa sätt; Palmer Gotheim, Oppdal Sten och Minera Skiffer.

Krossad gråsten orsakar gröna krusningseffekter

För Minera Skiffers del var det naturligt att gå med i detta projekt.

– Det handlar främst om resurshantering. Vi vill göra det bästa av all den sten vi utvinner, säger Håvard Sæteren, avdelningschef på Oppdalsavdelningen på Minera Skiffer.

För att få tag i tillräckligt med skiffer av hög kvalitet för användning i hus och stugor över hela landet måste det alltid kasseras en del massor, alltså sten som inte håller hög nog kvalitet. Tidigare har denna överskottssten deponerats tillbaka till det omgivande området.

– Att lämna så lite klimatavtryck som möjligt har alltid varit viktigt för oss. Att vi nu kan få möjlighet att använda det som tidigare varit en avfallsprodukt är vi otroligt nöjda med, säger Sæteren.

Han påpekar också att detta kan leda till gröna ringar.

– Om vi gör det här, vilket jag tror att vi kommer att göra, kanske det inte är nödvändigt att öppna stenbrott särskilt för den här typen av deponier på andra håll i landet. Förhoppningsvis kan vi fylla det behov som finns, åtminstone i regionen.

För det första handlar det om att använda överskottsskiffer för krossad sten och grus – och på lång sikt som ett tillskott till betong. – Vi är fast beslutna att skapa en kommersiell strategi för detta redan under året, avslutar han.

Portrett Lisbeth Alnæs Forskningsleder SINTEF

– Jag tycker att det är jätte roligt att företagen har velat samarbeta mot ett gemensamt mål här: att använda råvaran till 100 procent. Vi ser att många är angelägna om att lämna så lite klimatavtryck som möjligt, och det vill vi hjälpa till med på SINTEF.

Lisbeth Alnæs, Forskningsledare SINTEF

Vi beklagar, men du använder en version av Internet Explorer som inte stöds på den här webbplatsen. Webbläsaren uppdateras inte längre av Microsoft och kan därför utgöra en säkerhetsrisk. Vi rekommenderar att du använder en annan webbläsare. Välkommen tillbaka!